Haft ett par dagars semester och cyklat i Skåne tillsammans med Tord. Inte mycket blev banvallscykling den här gången, men en del blev ganska bra ändå. Från början tänkte vi oss att vi skulle se ut en slinga som skulle gå att cykla tillsammans med banvallsträckningen till Kristianstad till Maglehem. Just sträckan skulle vi dock inte ta den här gången. Men vi började därför att cykla från Kristianstad till Åhus och ner längs kusten.
Utan att gå in på alla detaljer är den anlagda cykelvägen Kristianstad-Åhus, mycket bra och trevlig åtminstone fram till Rinkaby. Speciellt lyckade är de delar av sträckan som följer Hammarsjön och den befintliga banan Kristianstad-Åhus vilket är så långt banvallscykling man kan komma utan att att åka på gammal banvall.
I Rinkaby rekommenderas spettekaksbageriet där man kan fika och samtidigt se tillverkningen av spettekakor och beskåda en kassaaparat från förra sekelskiftet
Mellan Rinkaby och Åhus finns det också cykelbana men den följer en stor väg och är inte så rolig att cykla på. Dessutom saknas tyvärr vettig skyltning just när man åker in i Åhus Ett bättre alternativ för rekreationscykling vore att leta upp småvägar och komma in i Åhus norrifrån.
Annars är både denna sträcka och och sträckan vi sedan tog från Åhus och söderut mycket använda av cyklister, och vi mötte såväl lokala cykelflanörer som långsfärdscyklister.
Inne i Åhus hittade vi spår av järnvägssträckningen Everöd-Åhus, en sträcka som lades ner redan 1936 och åtminstone för Åhus del revs upp redan 1937. Om man kommer in den gamla infarten så ser man till höger just innan man åker förbi resterna av den gamla stadsmuren en cykelväg som följer banvallsträckningen. På andra sidan av den nya infarten där går den vidare som cykelväg genom ett villaområde och bryts sedan av en väg och en skola, för att dyka upp igen som den väg som går ut på golfbanan och sedan försvinner.
Söder om Åhus måste man åka en del på vägkant men sedan kommer ett långt stråk längs bilfria och nästintills bilfria återvändsvägar där vi träffade på flera cyklande barnfamiljer. Över huvud taget har jag aldrig träffat så många utfärdscyklister på en och samma dag som denna tisdag i augusti, och sträckan med dess närhet till badstränder kan utan vidare rekommenderas till den som har barn med sig, förutsatt att man också har med sig en välfylld utflyktskorg. Det går till och med att leda cykeln hela vägen längs stranden förbi ålabodar och genom militärområden med betande får och annat boskap. Vi tog oss på detta sätt rakt genom Friseboda naturreservat genom Ravlunda skjutfält men är det inte mitt i sommaren bör man helst kontrollera på förhand så att det är en dag utan skjutövningar.
Från Haväng och söderut kring Kivik på Österlen finns landets största koncentration av vandrarhem för den som är välplanerad och vill ha det bekvämt, men vi hade den här kvällen turen att kunna övernatta hos en av våra vänner. Därför fortsatte vi söderut från Haväng över Kivik mot Baskemölla, en sträcka som jag inte närmare tänker redogöra för. En praktisk synpunkt är att väg 9 mot Kivik som rekommenderas på Skånes cykelkarta är alldeles för trafikerad men att det inte finns så mycket att välja på, förutom att man kan ta gamla utfartsvägen upp från Kivik och åka ner i samhället i Rörum. Från Rörum finns det sedan en cykelbana längs vägen via Baskemölla mot Simrishamn.
Dag två inleddes med buss till Tomelilla där vi gav oss ut på en dressintur. Att trampa dressin var mycket roligare än jag trodde och sträckan längs Fyledalen är mycket vacker. Man nästan flyger fram över den gamla rälsen, fram till kommungränsen mot Sjöbo där banan är uppriven. Där ser den ut att vara möjlig att vandra på men man kan inte cykla. Inte heller kan man använda dressinturen som utgångspunkt för en vandring då man är skyldig att återställa dressinen. Per Kågesson anser att dressinbanan genom Fyledalen borde rivas upp till förmån för att anlägga en cykelled, och det låter mycket rationellt men efter att ha upplevt det hela vet jag faktiskt inte riktigt vad jag tycker längre.
Från Tomelilla där vi också delade på en pizza blev lösningen buss. Bussturen var intressant och gick igenom flera gamla stationssamhällen men tyvärr kan jag inte redogöra för den för jag somnade så det får Tord kommentera i så fall.
I Sjöbo provianterade vi och köpte goda bakverk på ett Bröderna Anderssons konditori med ett osedvanligt bra sortiment. För övrigt är Sjöbo ett samhälle som det finns nog med fördomar om som det är.
Därefter påbörjade vi en mindre välplanerad tur norrut genom Sjöbo sommarby, över Björka mot Övedslokster och därifrån över Harlösa och Löberöd mot E22 där vi ledde över cyklarna och tog oss till trakten av Snogeröd där vi fricampade.
I Harlösa som en gång i tiden varit en järnvägsknut fanns ett fint gamalt stationshus, och i Snogeröd går vandringsleden Skåneleden längs en gammal järnvägssträckning. Även där är stationen bevarad.
Sträckan Snogeröd-Hörby längs gamla banvallen startar som en stig som löper österut från väg 17 lite öster om rondellen. Stig är det sedan fram till den f.d. järnvägsstationen i Fogdarp som är genuint bevarat inklusive vattentorn för loket. Därefter övergår stigen i en väg som delvis går bredvid banvallen genom ett sjönära villaområde där en del villaägare på ett mer eller mindre lämpligt sätt utnyttjat banvallen för att anlägga parkering för sina bilar. Sträckan sammanfaller med Skåneleden (vandringled). Framme vid campingplatsen vid Ringsjöstrand måste man lämna banvallsträckningen och ta vanlig cykelväg för att kunna korsa E22. Man kommer in i Hörby via ett naturområde där vi på kort tid observerade ett närmast abnormt antal harungar eller möjligvis kaniner som här måste sakna sina naturliga fiender. Sträckan är delvis mycket vacker längs sjön men alltså inte helt genuin banvall, och vi var mycket trötta. Därför tog vi återigen buss hem från Hörby.
På eftermiddagen högläste jag sedan för Tord ett stycke ur Jerome K. Jeromes "Tre män på velociped", en komisk roman från år 1900 som fortfarande kan rekommenderas som god och passande förströelseläsning under cykelturer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar