Den allvarliga incident som inträffade i kärnkraftverket i Forsmark i somras, när delar av säkerhetssystemet slogs ut, har gett stort genklang i den utländska debatten. Enligt Miljöförbundet Jordens Vänner (MJV) vore nödstoppet i Forsmark ett skäl att ta nästa steg i kärnkraftsavvecklingen - genom att aldrig starta verket på nytt. Den 28 september fick Forsmark dock åter klartecken att köra.
Några veckor före valet skickade MJV tillsammans med Folkkampanjen mot kärnkraft-kärnvapenut en enkät till de sittande riksdagsmännen. Endast 56 riksdagsmän svarade. Riksdagsmännen tillfrågades bland annat om hur de tänkte arbeta för att säkerheten skulle bli maximal vid de befintliga verken, och det vanligaste svaret var att man var beredd att tillsätta en utredning. Ganska många uttryckte också förtroende för SSI och kontrollmyndigheterna i ett läge där det var uppenbart att den kontroll man hade haft inte varit tillräcklig.
Centerpartiets uppgörelse med den borgerliga alliansen, och i synnerhet då folkpartiet som vill bygga ut kärnkraften, innebär nu ett minst 4-årigt moratorium för den avveckling av kärnkraften som påbörjats genom stängningen av Barsebäck. Detta är djupt beklagligt. Sverige är det land i världen som har mest kärnkraft per invånare men ingalunda ett som saknar andra möjligheter till energiproduktion. Även om det fortfarande krävs omfattande investeringar och delvis nya metoder för utnyttjande av sol, vind och biobränslen, så har vi exempelvis en stor energiresurs i våra befintliga vattenkraftverk. Den bästa ersättningen för kärnkraften är den energi som kan sparas bort.
Vid tiden för kärnkraftsomröstningen 1980 var kunskapen hos allmänheten om kärnkraften och dess konsekvenser mycket större än idag. Nu talar vissa om att det har gått "så lång tid" att det skulle behövas en ny omröstning för att opinionen har ändrat uppfattning. Om Sveriges regering med stort folkligt stöd inte kan fatta ett beslut som äger giltighet i 25 år hur ska man då kunna fatta ett som har betydelse i de 100 000 år det högaktiva avfallet måste hållas undan för människor? Och är det verkligen rimligt att man kan ändra detta under en enda mandatperiod?
Enkäten till riksdagsmännen skickades ut mitt i en valrörelse inte långt efter att det inträffat en incident som lätt hade kunnat leda till en allvarlig kärnkraftsolycka. Att det i det läget är ett så svalt intresse bland landets politiker är djupt oroande. Miljörörelsen har all anledning att följa upp hur den nyvalda riksdagen tänker hantera frågan om kärnkraften.
Louise Pettersson
(Även publicerad som ledare i Miljötidningen)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar